Ignorera mina kanintänder och till mitt försvar,det regna vilket betydde att jag hade en dålig hårdag och min pojkvän fotade i en riktigt dålig vinkel (underifrån).

Att sakna någon som står dig riktigt nära gör väldigt ont i hjärtat. Det är jobbigt och det känns som om tiden bara släpar sig fram. Idag har jag en till dag då jag saknar min andra halva otroligt mycket. Hela dagen idag så har han varit i mitt huvud,jag har börjat le när jag har kommit och tänka på något roligt minne som jag har med Martin.

Jag vill bara att han ska vara här,hålla om mig och se på mig på det där sättet som får mig att känna mig som den enda i hela världen. Jag vet inte om det bara är jag men när jag blev kär så kändes det som om jag var helt oövervinnlig. Som om allt var perfekt och hela världen var unde mina fötter.

Men några veckor till sen så får han väl komma hem igen!

En grymt suddig bild men där är den: En grym Chevrolet Camaro 

Sen följer även lite andra bilder från vad jag har fått göra idag. Som ni kan se på den sista bilden så blev jag upphissad medan jag satt i bilen,roligt men samtidigt lite läskigt. Händer alltid lite äventyr på min praktik men jag har ialla fall haft en grym dag. Hoppas ni har haft det med!